2009-02-04

Äntligen.

Jag trodde inte mina öron, men tydligen så hörde jag rätt. Så som jag har gått runt och surat, och du visste det. Vilken lättnad, och äntligen har du fått fingrarna ur röven! Du har nog bara inte vågat inse sanningen, men nu älskling hoppas vi på all förbättring och framgång, i allt. Det var bara det lilla och första steget, men samtidigt är det jobbigaste och svåraste steget. Nu går det av bara farten.


Så glad för så lite, men jag ser ljuset.

1 kommentar:

Anonym sa...

vad är det nu som har hänt då emma, kod-skrivarN?